Drömmar om en nationalkultur

Reportage

I klostret på ön Kosjlun bor åtta gregorianska munkar. Vår guide visar oss runt i klosterträdgården, bland samlingarna av gåvor från befolkningen på Krk och klostrets kapell. Utanför kapellet finns en replika av den så kallade Baskastenen, en inskrift på glagolitiska från 1100-talet, funnen utanför staden Baska på Krks södra udde.

�…många förknippar glagolitiskan med det kyrilliska alfabetet, men det är fel. Glagolitiskan är ett kroatiskt skriftspråk�, förklarar vår guide och fortsätter med att berätta om att den tretton rader långa inskriptionen berättar om den kroatiske kungen Zvonomir.
�Inskriptionen är således ett bevis på att Krk var en del av Kroatien och att det fanns ett väl utvecklat kroatiskt språk redan för nära tusen år sedan.�

Vår inhemska guide går således till historien för att berättiga den nybildade, inte ens tonåriga, suveräna nationalstaten. Vilken historia och vilket berättigande är det dock som förmedlas till de fotograferande och idel öra lyssnande turisterna, som följer efter henne i flock?
Det kroatiska skriftspråket glagolitiska? Ett bevis för ett kroatiskt språk?
Förvisso finns flera fascinerande fall dokumenterade där glagolitiskan isolerat har levt kvar på öar i Kvarnerbukten och utmed Dalmatiens kust, men alfabetet skapades ändå som ett slaviskt skriftspråk.

Det första slaviska skriftspråket
Det var glagolitiskan som Kyrillos utvecklade ur det grekiska alfabetet för att använda sig av när han skulle kristna Mähren. Kyrilliskan, som fick hans namn, konstruerades först senare av hans och Methodius lärjungar. Glagolitiskan var således det allra första slaviska skriftspråket, inget unikt för Kroatien, eller ens sydslaverna.

Turisterna måste dock förstå att landet de besöker inte är något nytt påfund, att den nationalistiska separatismen stod på en fast grund. De kroatiska områdenas i mångt och mycket storslagna historia räcker inte längre till utan måste förstärkas och göras ännu mera storslagen för att påvisa folket och nationens berättigande.

Scenariot påminner mig till de så kallade Königinhofer- och Grünbergerhandskrifterna (Rukopis Královédvorský, Rukopis Zelenohorský) som hittades mellan 1816 och 1818 hittades i Böhmen av bibliotekarien Václav Hanka.

Königinhoferhandskriften betecknades komma från 1200-talet och Grünbergerhandskriften så gammal som från 800-talet. Skrifterna innehöll sånger som skildrade det tjeckiska samhället, där människor levde i harmoni med varandra innan det underkastat sig det tyska inflytandet. I dikterna framträdde också den nationella tjeckiska egenarten. Mottagandet av fynden var av största entusiasm då dess innehåll stämde ypperligt väl överens med tidens nationella vindar.
Handskrifterna blev även de första tjeckiska litterära verk som gavs ut i svensk översättning.

Masaryk varar längst
Först femtio år senare, i mitten av 1800-talet, väcktes en diskussion om handskrifterna äkthet till liv. I tidskriften Athenaeum publicerade det blivande Tjeckoslovakiens första president, T. G. Masaryk, en språklig analys av handskrifterna vilket inledde en decennielång strid om handskrifterna ursprung. Masaryk gjorde Athenaeum till ett forum för kritisk granskning av ovetenskapliga myter om den tjeckiska nationaliteten.

Masaryk satte sin politiska karriär på spel och ansågs av många ha övergett den tjeckiska nationalitetskampen, det skulle dock visa sig att han hade rätt. Handskrifterna var i själva verket författade i början av 1800-talet av ovan nämnde Václav Hanka och Josef Linda. Syftet; att fylla den beklagliga luckan i den tjeckiska litteraturen. Masaryk vågade ta striden att förkasta det falska och påvisa att det äkta räcker och är storartat nog. Ingen ifrågasätter i dag den tjeckiska nationaliteten och dess rika kulturhistoriska arv.

En nationell och kulturhistorisk symbol är även Masaryk när dagens tjeckiska president, Václav Havel, talar om honom:
�Masaryk visar att sanningen, vilket hans samvete bjuder honom att försvara, är viktigare än den allmänna opinionen. Hans första insats var hans berömda ifrågasättande av handskrifternas äkthet. Den tjeckiska nationen var då nära att äntligen finna sin nationella identitet. Dess historieskrivning, kultur och det som kan kallas nationell mytologi härleddes vid denna tid i hög grad ur dessa handskrifter. Att plötsligt ifrågasätta deras äkthet innebar eller tycktes innebära detsamma som att ifrågasätta vårt existensberättigande. Masaryk var övertygad om att handskrifterna var en förfalskning, och han sade det öppet. Han var övertygad om att en lögn aldrig kunde tjäna en god sak, och det sade han också öppet gång på gång.�

Visst förstärker vår guide Kroatiens nationella identitet när hon talar till oss om Baskastenen, men lögnen kan aldrig tjäna en god sak. Om och när turisterna väl får höra sanningen kan Kroatiens nationalkultur komma att ifrågasättas på ett sätt som den aldrig borde göras.

]]>

2002-09-26 kl 05:38

Kommentarer (0)