En mördande diktatur med ljus framtid

Granskning

90 stater av världens 192 har dödsstraff. Av dessa står Saudiarabien, Kongo-Kinshasa, Iran och Kina för ca 90 procent av antalet avrättningar. Av dessa fyra länder är det Kina som i absoluta tal avrättar flest. Enligt Amnesty Internationals rapporter fick minst 1781 personer i Kina sätta livet till under 2001. Minst 2468 hade dömts till döden under detta år. Verklighetens siffror är med stor sannolikhet mycket högre.

I myten om dagens Kina berättas det hur dödsdömda har arkebuserats inför jublande publik på stora sportarenor som sedan är tänkta att användas under OS-kampen 2008. Syftet är avskräckande, men ändå finns tilltugg att köpa och minerna på läktarna är glada. I takt till publikens hejaramsor dödas fångar, ofta som preludium till lokala sportarrangemang. Denna bild av Kinas rättssystem är missvisande. Avrättningarna sker inte publikt. Men rätt är att domarna har offentliggjorts inför massiva åskådarskaror på idrottsarenor och andra offentliga platser. Fångar har tvingats göra sin golgatavandring ivrigt påhejade av tusentals människor genom städernas gator. En sådan vandring, som genomfördes i Yunnanprovinsen, uppges ha direktsänts i statlig teve. Andra ska ha åsetts av upp emot 1 800 000 personer. Allt enligt Amnesty Internationals uppgifter.

Det höga antalet avrättningar i Kina beror till stor del på brottbekämpningskampanjer rubricerade �slå hårt�, varav den senaste inleddes i april förra året. Över 60 kategorier brott kan resultera i dödsstraff i Kina. En av de tyngsta är narkotikabrott. �Värdesätt livet, förkasta drogerna� heter det i kampanjer som låter hundratals människor sätta livet till. Dessa kampanjer är populära bland opinionen i Kina, men kinesiska akademiker har gjort undersökningar som visar få indikationer att de är effektiva. De senaste åren har antalet brott ökat markant.

Övriga kategorier som kan ge dödsstraff är förskingring, sedelförfalskning, koppleri och korruption. Samtidigt är toleransen mot oliktänkande liten i Kina. Att kritisera partiet är ett brott som ger höga straff. Att avvikande religionstillhörighet ej ses genom fingrarna med blev tydligt vid massarresteringarna av Falun Gong-medlemmar. Kristna, förklarade Kinas generalsekreterare för en tid sedan, arresteras inte för sin tros skull utan för att de bryter mot lagen.

…Kristna, förklarade Kinas generalsekreterare för en tid sedan, arresteras inte för sin tros skull utan för att de bryter mot lagen…

Amnesty Internationals undersökningar visar att �slå hårt�-kampanjer ofta resulterar i att oskyldiga döms. Lokala kvoter sätts upp från den centrala regeringen, som innebär att fler personer avrättas under slutet av varje år. För att uppfylla kvoten. Det finns fall, enligt Amnesty, där polis och domstolar löst över 3000 fall på två dagar. I provinsen Sichuan arresterades 19 446 brottslingar under loppet av sex dagar. För att uppfylla kvoten.

Syftet med den stora andelen dödsstraff är i första hand att avskräcka andra att begå brott. Men det finns även andra förklaringar. Kineser bekänner sig i allmänhet till buddhismen eller konfucianismen. Båda dessa religioner föreskriver att kroppen ska vara intakt då den begravs. Detta gör att tillgängligheten på mänskliga organ är krass. Inte många donerar organ frivilligt till sjukvården. Avrättade människor, personer som står utanför lagen och inte behöver tas hänsyn till, ses som perfekta donatorer.

Läkare som har sökt politisk asyl i USA har avslöjat skrämmande detaljer angående organhantering efter en avrättning. Döden sker ofta genom nackskott, för att på så vis inte skada väsentliga delar. Nästan genast plundras kroppen på hud och organ, som snabbt forslas ifrån platsen och säljs. Enligt uppgifter som lagts fram för den amerikanska kongressens kommitté för mänskliga rättigheter, väntar man ofta med en avrättning tills man hittat en lämplig mottagare av organen i fråga. Organen är kostsamma, och pengarna sägs gå direkt till Kinas folkarmé.

I ljuset av detta kan man se hur avrättningarna också räddar liv.

Kina är idag världens största diktatur. Det kommunistiska partiet står som ensam regent över landet, och de demokratiska missförhållandena är frapperande. Kontrarevolutionära brott, med syfte att �störta proletariatets diktatur och det socialistiska systemet�, innefattar alla handlingar som kan tolkas som en kritik till systemet. Efter Hong Kongs övergång från brittiskt till kinesiskt styre 1997, gäller dessa lagar även där. I slutet av förra året infördes planer om hårdare lagar riktade mot denna provins, där kontrarevolutionära brott som landsförräderi och undergrävande verksamhet ska medföra än hårdare straff. Av Hong Kong-borna ses detta som ett hot mot deras ställning som ledande finansiellt centrum i regionen, och i december 2002 gick invånarna man ur huse i protest. Iförda munkavle demonstrerade ca 60 000 Hong Kong-bor längs gator och torg, rädda för vilka implikationer sådana lagar kan få för den fria marknaden. Utländska banker hotar att flytta sin verksamhet utomlands.

De kinesiska myndigheterna hävdar att eftersom de mänskliga rättigheterna är formulerade i väst, går de inte att tillämpa i den asiatiska kulturen. Kollektiva rättigheter istället för individuella, och ekonomiska rättigheter istället för politiska, är mer förenliga med Kinas tradition. Dessutom speglar de folkmajoriteten intressen bättre.

Kinas omfattande yta är ett problem för införandet av politiska åtgärder. Övertagandet av Hong Kong har medfört problem, och kan komma att innebära framtida konflikter. Arbetslösheten i Kina är stor, både i städer och på landsbygd. Dessa missförhållanden har gett upphov till vad som bäst kan nämnas som lokal nationalism.

Denna verklighet verkar vid första anblick misströstande. Men makten i Kina håller på att skifta i fokus. En ny generation ledare håller på att träda fram, valda i enlighet med partiets regler. Kineser omtalar dessa nya ledare för den fjärde generationens. De är män med inhemskt kinesisk utbildning som träder fram istället för den tredje generationens ledare som med klar majoritet var utbildad i före detta Sovjetunionen. Analyser visar att vi redan inom några år kommer att få se ytterligare förändring i Kinas maktstruktur, där män med utbildning från Storbritannien och USA, kallade den femte generationens ledare, kommer att komma fram. Mycket pekar på att denna strukturella förändring kommer att medföra positiva förändringar för
demokratiska incitament.

…Den nya linjen i politiken i Kina som framförs av den fjärde generationens ledare signalerar att klasskampen är avblåst…

Den nya linjen i politiken i Kina som framförs av den fjärde generationens ledare signalerar att klasskampen är avblåst. Maktskiftet kommer att innebära att framtidens kineser kommer att kunna avnjuta en högre grad av frihet än tidigare generationer. Någon demokrati i västlig mening är det ännu inte att tala om, men de kommunistiska anspråken är lägre än tidigare. Entreprenörer tillåts agera på marknaden, och i viss mån är de också inbjudna till den politiska makten.

De nya ekonomiska friheterna kan ge mersmak. Nästa generation ledare, utbildad vid utländska universitet kan mycket väl komma att kräva även politisk frihet. Så förhoppningarna om Kinas framtid är ljusa. Kanske kommer framtidens �slå hårt�-kampanjer enbart innebära fängelsestraff. Kanske kommer framtiden medföra sekulariseringens vindar, och en mer frivillig organdonation över landet Kina. Kanske kommer Kina att bli en demokrati.

]]>

2003-02-10 kl 05:38

Kommentarer (0)