Bred diskussion om Irak, energi och miljö

Föreläsning

Irak, olja och klimat - Om vägar till en hållbar framtid var titeln på det seminarium som Utrikespolitiska Föreningen i samarbete med FREDSAM anordnande den 10 november. Den relativt månghövdade publiken fick lyssna på och ställa frågor till en panel bestående av Per Gahrton, välkänd mp-profil och numera företrädare för den gröna tankesmedjan Cogito, Eva Selin Lindgren, professor i miljöfysik samt Thomas Sterner, professor i miljöekonomi. Oljesamhälle
Kvällen började med att paneldeltagarna fick hålla var sitt föredrag på temat Irak, olja och klimat. Per Gahrton började, och pratade om det oljesamhälle som han anser att vi lever i idag. Han menade att oljan är så viktig för hela vår livsstil, att det är näst intill tabu att på allvar utmana den. Som exempel på detta berättade han om ett EU-finansierat miljöcentra i Tbilisi, som nyligen publicerat en skarpt kritisk artikel till det pipeline som nu dras tvärs över Centralasien. Trots att miljöcentrats syfte är att främja den regionala miljödebatten i Kaukasus blev EU högst irriterade över artikeln, och det pratades om att dra in finansieringen av centrat. Anledningen till att oljan väcker så stora känslor är helt enkelt att vi är helt beroende av den. I nuläget står och faller vårt västerländska samhälle med oljan, menade Gahrton.

Att både Irak och Afghanistan invaderades på oljeskäl råder det ingen tvekan om, enligt Gahrton. �Om det var så viktigt att införa demokrati i Irak, varför i sådana fall invaderar man inte Saudiarabien? Demokratin är lika obefintlig där som den var i Saddam Husseins Irak, och brotten mot de mänskliga rättigheterna är lika många�. Svaret är enkelt, menade Gahrton. �Saudiarabien levererar troget sin olja till USA.� Skälet till att Afghanistan invaderades var däremot inte att landet sitter på några större oljetillgångar. Vad det dock har är en mycket strategisk position när man ska transportera olja ifrån de stora oljetillgångar som finns i Centralasien. Med talibanerna ur bilden finns det inga direkta hinder mot att dra en pipeline genom landet, menade Gahrton, som samtidigt ville understryka att han absolut inte hade några sympatier för vare sig Saddam Hussein eller talibanerna.

Hur ska vi då ta oss ur detta oljeberoende, kan man undra. Det finns två vägar att gå, enligt Gahrton. Antingen kan vi fortsätta i samma stil som nu. Följden av det kommer förmodligen att bli att vi, när oljan väl tar slut om några år, faller handlöst som om vi gick över kanten till ett stup. Vi kommer i sådana fall att landa hårt. Alternativet är att vi redan nu börjar minska på vår oljekonsumtion, och är redo när oljan väl tar slut. För att lyckas med detta bör vi ersätta oljan med förnyelsebar energi och effektivisera vår energianvändning.

Statistik och strålningsbalans
Eva Selin Lindgrens anförande skiljde sig betydligt ifrån Gahrtons. Om den sistnämndas bakgrund som politiker lyste igenom på hans föredrag, var det omöjligt att missta sig på Selin Lindgrens hemvist hos naturvetarna. Hon började med att presentera statistik som visade hur miljöförstörningen och fattigdomen ökat de senaste decennierna. Att 70 % av jordens fisketillgångar är borta, och att 250 000 barn varje vecka dör av undernäring och av förebyggbara sjukdomar är fakta som talar sitt tydliga språk. Att konsumtionen har ökat 7 gånger samtidigt som befolkningen endast har fördubblats är också siffror som manar till eftertanke.

Mycket av Selin Lindgrens föredrag kan närmast liknas vid en lektion i naturvetenskaplig miljökunskap. Åskådarna fick bland annat höra hur växthuseffekten kan förklaras utifrån jordens strålningsbalans, det vill säga förhållandet mellan den värme som kommer till jorden från solen och den värme som lämnar jorden för att försvinna i rymden. Genom våra utsläpp av växthusgaser har denna balans rubbats, så att jorden behåller en större andel av värmen än vad som är normalt. Vattnets betydelse för växthuseffekten poängterades också av Selin Lindgren. Det visade sig att inte många av åhörarna var medvetna om att vattenånga är den viktigaste växthusgasen.

Effekten av styrmedel
Sist av de tre intog miljöekonomen Thomas Sterner talarstolen. Han började med att visa en OH-bild över sambandet mellan halten av koldioxid i atmosfären och jordens medeltemperatur de senaste 400 000 åren. Bilderna visade hur tydligt jordens medeltemperatur och halten av koldioxid är förbundna. Hög andel koldioxid är lika med hög medeltemperatur. Att den globala uppvärmningen är ett allvarligt problem blev tydligt sedan Sterner berättat att den nuvarande koldioxidhalten ligger på 376 ppm (miljondelar). Under de senaste 400 000 åren har den aldrig varit över 300 ppm. Att EU: s långsiktiga mål är att inte överskrida 550 ppm ger en dimension till problematiken.

Sterners föredrag inriktade sig på att åskådliggöra hur effektiva ekonomiska styrmedel kan vara i jakten ett miljövänligare samhälle. Han åskådliggjorde på ett tydligt sätt hur hög skatt på bensin leder till minskat bilkörande, och hur låg skatt gör det motsatta. I USA har bensinskatten alltid varit låg, och där är bilkörandet mycket utbrett. Fordonen är stora och slukar mycket bensin. I Italien däremot, har skatten på bensin alltid varit hög. Som en följd av detta har italienarnas körvanor alltid varit inställda på sparsamhet och effektivt körande. Genomsnittsbilen i Italien är också mycket mindre och bensinsnålare än vad den amerikanska bilen är. Kontentan av Sterners föredrag var att det måste kosta pengar att förstöra miljön. I nuläget är det alltför ofta helt gratis att förorena. Om alla OECD-länder skulle ha haft lika hög bensinskatt som Italien skulle deras totala bensinförbrukning vara 40 % av vad den är idag.

Stor bredd på diskussionen
Efter en kort paus var det dags för frågestund och diskussion. Diskussionen kom att bli väldigt bred i sitt spektrum, även det mesta gick att koppla Irak, olja eller klimat. En av de första frågorna från publiken gällde huruvida USA kommer att fortsätta använda vapenmakt för att tillskansa sig olja. Gahrton var snabb med att svara på detta genom att exemplifiera den aktuella politiska spänningen mellan USA och Iran. De argument som används av USA i konflikten handlar om att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Mer troligt är dock att USA vill ha mer kontroll över den oljerika och viktiga Mellanösternregionen. Här kontrade dock Sterner, som trodde att det ofta fanns andra skäl för USA att invadera länder än just olja. I fallet Afghanistan trodde han till exempel att talibanerna och Usama bin Laden var de riktiga skälen för USA: s invasion.

Iran och dess möjliga kärnvapenframställning fortsatte att ta upp en del av diskussionen. Selin Lindgren ville öka uppmärksamheten på den ökande smugglingen av uran och plutonium, som kan användas av terrorister eller skurkstater i syfte att bygga egna kärnvapen. Sterner tog upp det faktum att kärnvapen verkar vara en garant för att inte angripas i dagens realpolitiska värld. Han dryftade sig därefter till att säga att Israels flygbombning av en ännu inte färdigbyggd reaktor i Irak 1981 kanske var ett exempel på en lyckad preventiv attack, vilket kom att föranleda flera kritiska kommentarer från publiken.

Räcker det med endast ekonomiska incitament för att nå en hållbar utveckling? Frågan ställdes från en åhörare och riktades till Sterner. �Ja, egentligen räcker det�, löd hans svar. �Styrmedel är ett verktyg som går att använda i flera olika aspekter, i olika delar av samhället. Genom att använda skatter till att prissätta miljöförstörelse kommer efterhand hållbara mönster att utkristalliseras. Och även om man tycker att en grön ekonomi verkar långt borta så ska man ha i åtanke att stora skeenden kan komma snabbt i samhället. Se bara Berlinmurens fall och Mandelas frigivning. Det finns alltid skäl till optimism�.

Vad säger panelen om en insatsstyrka för miljön, undrade någon i publiken. Gahrton var snabb med att påpeka att mp redan för länge sedan föreslagit att nedlagda regementen skulle ombildas till miljöregementen. Han menade också att det är ett sorgligt faktum att EU alltid är snabb med att skaffa fram militära insatsstyrkor när det behövs, men att gröna och fredliga insatsstyrkor sällan leder till mer än diskussioner. Sterner å sin sida tyckte att just ordet insatsstyrka var olyckligt, ett typiskt begrepp för det kapitalistiska slit och slängsamhället. �Vad miljön behöver är mindre av insatsstyrkor av olika slag. Det bästa för den skulle vara om den fick mer lugn och ro i form av ökat skydd�. Selin Lindgren ansåg att den bästa formen av insatsstyrka för miljön skulle vara att satsa ordentligt på utbildning av barn i tredje världen.

Hur mycket olja finns det kvar, egentligen, löd ytterligare en fråga från publiken. Enligt Sterner är det ingen risk för att oljan ska ta slut på ännu ett bra tag. Och sedan, när den väl har gjort det, kan man faktiskt framställa bensin av kol. �Och kol kommer det att finnas gott om i flera hundra år till. Problemet är bara att förbränning av kol ger upphov till mycket mer koldioxid än vad förbränning av olja gör. Vi bör dock ändå byta ut de fossila bränslena mot förnyelsebar energi. I synnerhet solenergi kommer att ha potential att försörja hela världsekonomin om några decennier�. Vi behöver dock inte, fortsatte Sterner, vara rädda för att tvingas återgå till kalla duschar eller till att sluta äta tropiska frukter. Några sådana scenarion kommer aldrig att bli aktuella. Gahrton tog sedan över genom att utveckla frågan till om vi ska ha ett hög- eller lågenergisamhälle. �Vi kan kanske fortsätta med vår högenergiförbrukning även med förnyelsebar energi. De flesta energikällor har dock någon nackdel, så ju mer vi kan lära oss att minska energibehovet, desto bättre�.

Den sista frågan från publiken gällde miljöengagemanget. Hur kan man öka det? Både Sterner och Selin Lindgren tvekade inför svaret på denna fråga. Utbildning är viktigt, fastslog Selin Lindgren, som också ville betona vikten av vuxna föredömen. Gahrton hade desto mer att säga i detta ämne. För det första ville han understryka att det redan förekommer ett livligt engagemang för miljön, där många dock agerar på andra sätt än de traditionella, det vill säga genom partier eller organisationer. Även i utvecklingsländerna finns det en levande miljörörelse, som man inte får glömma av. Slutligen återkom han till ett ämne som han redan hade vidrört flera gånger tidigare under kvällen. �Det går att påverka. Man kan ringa till en riksdagsledamot och tjata och ställa frågor eller samla ihop kompisar till en demonstration, det viktiga är att det är enklare att få uppmärksamhet för en fråga än vad man tror .�

Avslutningsvis…
… måste man säga att utrikespolitiska föreningen bjöd på ett intressant seminarium. Till nästa gång kan dock några råd vara på sin plats. För det första, om man låter någon av paneldeltagarna sticka ut med avvikande åsikter bjuder seminariet säkerligen på mer underhållning i form av �riktiga� diskussioner. Den här kvällens seminarium tände aldrig riktigt till, eftersom alla tre i panelen var överens om nästan allt som diskuterades. För det andra, det är inte alltid av godo att föra samman företrädare för olika vetenskapsdiscipliner i diskussioner. Risken är stor att deltagarna pratar om samma saker, men ändå pratar förbi varandra, då de använder olika termer och definitioner för samma fenomen. Ett sådant scenario kan leda till förvirring bland både åhörare och paneldeltagare. Invändningarna till trots, var det ett givande seminarium att lyssna på. Klimatfrågor är utan tvekan ett ämne som kommer att stanna kvar på dagordningen under lång tid framöver. Med det i åtanke var det spännande att få höra vad några av landets främsta forskare och åsiktsspridare på området hade att säga.

Skribenten studerar statsvetenskap på det Samhällsvetenskapliga Miljövetarprogrammet, samt är redaktör för Världsbild

]]>

2005-11-18 kl 05:38

Kommentarer (0)