Afrikanska Unionen – Somalilands enda hopp?

Inte hört talas om Somaliland? Du är inte ensam, det skrivs knappt någonting om området som i över 15 år strävat efter självständighet. Men Somaliland är ett positivt exempel på en demokratisträvande utbrytarstat som Afrikanska Unionen faktiskt kan hjälpa.

Europas styckning av Afrika under kolonialtiden har lämnat blodiga spår. Folkgrupper splittrades och tvingades samman i nationer som aldrig tidigare existerat. Trots detta är dagens gränser bättre än inget. Så resonerar i alla fall FN och Afrikanska Unionen (AU). Detta kan utbrytarstaten Somaliland dra nytta av.
När Storbritannien gjorde Somaliland självständigt 1960 tog det bara några dagar innan de bildade union med grannlandet Somalia, som precis blivit självständigt från Italien. Efter ett blodigt inbördeskrig i unionen 1987-1991, då över en halv miljon människor misstänkts ha mördats, bröt sig Somaliland loss och gick tillbaka till gränserna som fanns under kolonialtiden.
Till skillnad från många andra utbrytarstater i Afrika gör inte Somaliland anspråk på några nya gränser och kan därför, i teorin, inte starta en fruktad lavin av utbrytarstater. Trots detta har omvärlden använt �lavinfaran� som argument för att inte ta ställning i frågan. FN fruktar en ökad splittring av Afrika där varje större klan skulle kunna hävda att de också vill ha ett eget land.
Problematiken kanske snarare ligger i att omvärlden inte vill stöta sig med Somalia, ett Al Qaida-tätt land, som inte vill släppa sina nordvästra områden. För att förstå hur kontroversiell frågan är skulle man kunna likna det med Palestinafrågan.
Somaliland har trots svårigheter fått stort internationellt stöd för sin fredliga strävan efter demokrati, som med regionala mått varit mycket framgångsrik. Medan Somaliland har gått i en demokratisk riktning, med eget parlament och president, har Somalia tagit ett stort kliv mot en islamistiskt stat. Den mer sekulariserade regeringen i landet har ingen egentlig makt och i och med det nya fredsavtal som skrevs i september (mellan regeringen och de religiösa makthavarna) har det islamistiska inflytandet ökat ännu mer. Medan makten i Somalia vill ha ett Somalia genomsyrat av ett islamistiskt rättssystem, vill Somaliland närma sig det västerländska demokratisystemet. Detta har lett till en konfliktsituation där de religiösa makthavarna i Somalia har hotat att ta till våld om utbrytarstaten inte går tillbaka till unionen.
Peter Schuckink Kool, som besökt Somaliland sex gånger som internationell valobservatör, är trots allt hoppfull.
– Jag skulle aldrig våga gå ut själv en kväll i exempelvis Addis Ababa, men i Somaliland känner jag mig trygg.
Han anser att området uppfyller alla krav för att bli en egen stat: permanent befolkning, bestämt territorium, stabil regeringsform och förmåga att ingå förbindelse med andra stater.
– Egentligen borde världssamfundet kunna erkänna Somaliland då landet fanns redan innan det gick in i union med Somalia, säger Peter Schuckink Kool.
Dessutom tror han inte att USA vill se att det islamistiska Somalia får för mycket inflytande i regionen.
– Politikerna jag träffat i Somaliland är oroliga, men jag hoppas att omvärlden och AU kommer hjälpa dem att nå självständighet.
SNABBFAKTA:
Snabbhistoria: Utrbrytarstaten Somaliland, i nordvästra Somalia, blev självständigt 1960 från Storbritannien. Gick in i union med Somalia. Bröt sig sedan fri 1991, efter det blodiga inbördeskriget.
Invånare: 3,5 miljoner.
Statsbudget: Ca 220 miljoner (försörjningsstöd för Göteborg över 1000 miljoner)
Yta: Drygt 4 x Danmark
Aktuellt: Efter det nya fredsavtalet i Somalia hotar den allt mer maktfulla islamisterna att ta tillbaka området med våld. Men USA har uttryckt oro för en sådan utveckling.

Foto: Peter Schuckink Kool