En blodig Colombiansk historia

Mördade fackföreningsledare och politiker, en statsfinansierad paramilitär som likviderar regeringsmotståndare och en press som lider av amnesi. Mattias Niinisaari skriver om en politisk verklighet i Colombia få vill kännas vid.

Det är kväll den tredje mars år 2001. I ett mindre samhälle i närheten av Colombias huvudstad Bogotá, ska  fackföreningsledaren Jorge Hoyos precis gå hem efter att ha besökt en vän. När han går ut på gatan springer två unga män fram och skjuter honom i ansiktet upprepade gånger.
– Min mamma och min fjortonåriga syster hittade honom kort därefter livlös i en blodpöl på gatan, säger Yessica Hoyos, Jorge Hoyo dotter.

Hon berättar att en polispatrull i närheten av brottsplatsen hade hört skottlossningen och lyckades fånga in gärningsmännen. Dessa erkänner senare att Jorge Hoyos fackliga aktivitet varit motiv till dådet och 2003 döms de till fängelse för mord.
– Något av det svåraste jag gjort i mitt liv var att tala med min pappas mördare. Han bad om förlåtelse och jag sade att jag förlät honom, säger Yessica Hoyos.

Av utredningen framkom att de som sköt Jorge Hoyos var paramilitärer. De tillhörde en särskild grupp som tränats i att döda regeringsmotståndare. Yessica Hoyos menar dock att det finns indicier som pekar på att andra personer högre upp i maktens strukturer var hjärnorna bakom dådet. En kort tid efter mordet flyr familjen till Bogotá på grund av hot från personer som inte vill att de ska gå vidare i fallet. Under deras första år i huvudstaden flyttar de av säkerhetsskäl fem gånger.

– Om det inte varit för hjälp från internationellt håll hade vi antagligen inte varit i livet idag, säger Yessica Hoyos och
syftar på den hjälp familjen fått av bland annat internationella fackföreningsorganisationer. Hon upplever inte att de fått någon hjälp från den colombianska staten, varken ekonomiska bidrag, psykologisk eller juridisk hjälp.

– Det som drev mig till att besöka en av gärningsmännen i fängelset var en förhoppning om att få mer information om
vem som egentligen låg bakom min pappas död, berättar Yessica Hoyos.

Hon menar att det inte finns någon vilja från rättsväsendet att straffa de skyldiga. Förra året dömdes en polis till 40 års fängelse i sin frånvaro för inblandning i mordet. Senare upptäckte Yessica att polisen fanns registrerad som avliden sedan flera år tillbaka.

– Efter åtta år vet vi fortfarande inte vilka som låg bakom mordet. De som beordrade min pappas död går fortfarande fria. Hur många fler ungdomar har inte förlorat sina fäder på grund av dessa människor? Jag vill veta sanningen.
Yessica Hoyos historia är bara en av många tragedier i den pågående colombianska konflikten. Hon är idag engagerad
i föreningen Hijos e Hijas, Söner och Döttrar. Det är en organisation som hon själv varit med att starta upp, bestående
av barn till mördade sociala ledare och människorättsförsvarare. Många av dem tillhörde vänsterpartiet Unión Patriótica, som i praktiken blev utrotat av statliga och paramilitära styrkor under åttio- och nittiotalen. Mer än 3000 partimedlemmar mördades systematiskt under dessa år. Hijos e Hijas besöker bland annat skolor för att dagens
skolungdomar ska få höra om en del av Colombias historia som många inte vill kännas vid.

– Det finns ingen skolbok här som tar upp detta. Det är också helt bortglömt i colombiansk media. Det verkar som om de vill radera ut den delen av Colombias historia, säger Yessica Hoyos.

+ posts

Recommended Articles