Utblicks utrikeskorrespondent Petra Strååt befinner sig mitt i ett kokande Bolivia. Ett år efter den kofta-klädda Evo Morales valdes till president demonstrerar folket återigen på gatorna. Läs hennes rapport, direkt från El Alto Bolivia, där hon nu sitter fast till följd av strejken.
Det går en vänstervåg genom Latinamerika, men vad betyder den omtalade politiken för människorna som bor där? Utblicks Petra Strååt är på plats i Bolivia och ger sin förklaring på konsekvenserna av det socialistiska projektet.
Utblicks utrikeskorrespondent Petra Strååt rapporterar direkt från Bolivia.
Det internationella samfundet har sedan mitten av 1990-talet propagerat för jämställdhetsarbete och kvinnors empowerment. Internationella FN-konferenser har bidragit till att sätta dessa teman pÃ¥ bistÃ¥ndsagendan samt implementera dem i projekten och programmen. Men vems behov och intressen talar man om i dessa sammanhang? Vilka arbetar med detta och vilka bestämmer vilka krav som ska stallas? Är den tänkta mÃ¥lgruppen – kvinnorna – subjekt eller objekt i den här processen?
Text: Petra Strååt
Foto: Markus Malm
Bolivias nya president Evo Morales har tillträtt och gav i sitt tal vidlyftiga löften om förändring. Världsbilds Petra Strååt var på plats.
En demokratisk fest, ett historiskt ögonblick, en jordskredsseger. Valet i Bolivia har fått många benämningar sedan segern togs hem av socialistpartiet MAS i söndags. MAS 51.1 % gav partiet absolut majoritet i kongressen och de följdes av högerpartierna PODEMOS 31% och UN 8 %. For första gången i landets historia är presidenten, Evo Morales, en representant från ursprungsfolket aymara.
Edmé Dominguez kommer ursprungligen från Mexico och är nu forskare och föreläsare på Iberoamerikanska institutet på Göteborgs universitet och därtill docent i freds-och utvecklingsstudier. Hon har även en tjänst på Linköpings universitet. Bakom sig har hon flera års forskning och Edmé har gett ut ett antal publikationer och har deltagit i en rad konferenser rörande kvinnofrågor och internationella relationer. Hon har forskat om Sovjets relationer till Latinamerika och om kvinnors medborgarskap. Världsbild har fått möjligheten att intervjua henne och har valt att lägga fokus på kvinnofrågor i Latinamerika då detta är ett ämne hon är välbekant med.
I samband med Internationella kvinnodagen tar många tillfället i akt att lyfta och särskilt uppmärksamma kvinnorelaterade frågor. I Sverige pågår debatten om föräldraledighet, kvinnors löner och avsaknaden av kvinnor på höga poster. Nyheterna den 8 mars bjöd oss på underhållning i form av en man som deklarerade att det såklart var svårt för kvinnor att engagera sig politiskt då de hade �fullt upp med hemmet�. Komiken slutade inte där utan ovan nämnde herre avslutade argumentet med att �för det är ju vi män inte så bra på.�
Hur många politiker känner som denne i världens mest jämställda land?
Dagens biståndsdiskurs består av ett antal begrepp som myntats i väst med förevändningen att det ska hjälpa fattiga människor i länder sämre bemedlade än våra egna. Många av dessa begrepp kommer från människor som varit ute i fält och sett den problematik som finns med egna ögon, andra från akademiker utan direkta erfarenheter av fältet. Denna artikels syfte är inte att generalisera och dra slutsatser om hela biståndsbranschen utan snarare att lyfta ett antal frågor om huruvida bistånd ska styras av trender eller behov. Som exempel ska vi titta på en salvadoransk kvinnoorganisation.