First Utblick of 2018 out now! FEMINISM

HEJ HEJ!

This issue has been carefully curated and edited by yours truly, Moa Persson and Ariadna Carrascosa, the new editors of UTBLICK magazine for this coming year 2018. We are very excited and glad to offer you this issue focused on feminism that we hope you enjoy as much as we did putting it out together!

You can grab a copy in different campuses, libraries and cafés around town but you can also read it HERE if you prefer.

This is the beginning of an incredibly exciting and promising year in UTBLICK magazine and we hope you will come along with us.

We wish you a pleasant, critical and feminist reading,

Moa and Ariadna

moa.persson@utblick.orgariadna.carrascosa@utblick.org

Link to the magazine: 1st Issue 2018 FEMINISM

Utblick nr 2 2017 out now!

Utblick2_2017_framhelTime goes by and soon the spring semester will end. Dominated by the French elections, this spring has brought a lot of interesting matters of international policy. In this the second issue of Utblick 2017, we offer a mix of exciting topics, including but not limited to geopolitics in the Arctic, Islamic terrorism (and the practice of othering) and a few angles on capitalism. Read it online here – or pick up a copy of the magazine at Campus Haga or a library nearby, crash in a chair on a warm summer’s day and enjoy!

Pleasant read,

 

Mina and Axel

Utblick nr 1 2017 out now!

With a politically turbulent winter behind us, there has been no shortage of subjects to choose from when creating this first issue of Utblick 2017. Covering topics like the possible case of a Catalan state, the Dutch elections, automation in the global economy, and many more, we hope you will find some interesting reading in the International Machinery issue.

You can find tUtblick1_2017framsidaRätthe magazine in University of Gothenburg campuses, as well as in various libraries and cafés around town – and of course here on our website.

 

Pleasant read,

Mina and Axel, Editors-in-chief

New Issue of Utblick: (In)security

What is security? The field of Security Studies has various bids; some argue that it is a form of value that stands in proportion to an actor’s material well-being. Others claim that it is impossible to formulate a definition that satisfies every country, every culture, every people and every religion – in this view, security is a subjective concept defined by circumstances.

The matter is complicated even further when the topic is global security – different countries, cultures, peoples and religions have different ideas of what security is. While Americans may perceive US military presence in the Middle East as a reassurance of national security, the people living in that region may regard the very same thing as a cause of insecurity. In the same way, the individual goal of radicalization among Muslims may be to achieve individual social security. However, the result of that pursuit will inevitably endanger the security of others. Evidently, global security is an eternally multi-faced concept for which a single definition will never be enough.

The final issue of the year deals with some of the issues on the contemporary global security agenda, with the goal of providing a detailed and enlightening view of the problems facing our world today, and with the objective of shedding light upon conflicts that have ended up outside the public spotlight.

You can look for this issue of Utblick at coffee shops, libraries, museums, movie theatres and university faculties all across Göteborg, or read it online here.

Intervju med Alice Teodorescu

I juni månad beslutade det brittiska folket att Storbritannien kommer att lämna den Europeiska Unionen (EU). I folkomröstningens efterdyningar har det spekulerats flitigt kring vilka konsekvenser skilsmässan kan komma att få, och hur dessa konsekvenser kommer att påverka unionens framtid. Hur som helst är Brexit inte EUs enda orosmoment – president Erdogans och president Putins allt närmare relation, auktoritära medlemsländer som inte följer stadgarna, exploatering av den fria rörligheten och ett växande missnöje, särskilt i Västeuropa, är andra orsaker till varför institutionens framtid är osäker. Utblick har samtalat med Alice Teodorescu, politisk redaktör på Göteborgsposten, för att få en klarare bild av det känsliga läget i Europa.

Den 23 juni röstade Storbritannien för att lämna den Europeiska unionen, hur ser du på det beslutet?
– Jag är inte förvånad. Både i Storbritannien, och i övriga EU, har ett missnöje växt fram gällande hur samarbetets utveckling har sett ut. Det är förstås tråkigt, med tanke på hur framgångsrik unionen har varit som fredsprojekt. Men jag tror att EU har expanderat med fel fokus. Man har detaljstyrt mycket, samtidigt som man har misslyckats med hanteringen av de stora frågorna, exempelvis migration.

Storbritanniens nya premiärminister, Theresa May, valde Brexit-förespråkaren Boris Johnson som utrikesminister. Varför?
– Jag tror att det handlar om trovärdighet. Theresa May blev premiärminister, trots att hon var emot Brexit. Boris Johnson var en av huvudfigurerna i lämna-rörelsen. Han åtnjuter stort förtroende bland medborgare som röstade för att lämna unionen, och av den anledningen är det ett naturligt val. Det är också viktigt att poängtera att katastrofen som målades upp i samband med folkomröstningen, (ännu) inte har inträffat.

EUs förhandlingsposition är förstås väldigt känslig, eftersom ett gynnsamt avtal för Storbritannien kan få övriga EU-länder att vilja omförhandla sina respektive avtal. Med vilken attityd borde EU förhandla, tycker du?
– Storbritannien har varit tydligt med att man vill lämna samarbetet, och det måste man stå för. EU bör gå in i förhandlingarna med en tuff attityd, men det handlar inte bara om Brexit. Det är en större fråga, som i grund och botten handlar om att EU inte lever upp till förväntningarna i de frågor som medlemsländerna bedömer vara viktigast. Brexit är förstås en kris, men också en möjlighet i och med att de brister som idag finns i systemet uppmärksammas.

Ungern och Polen, med flera, verkar driva alltmer åt ett auktoritärt styre, och har dessutom inte tagit sitt ansvar i flyktingkrisen. Relationen mellan sådana regeringsformer och EUs grundläggande principer är knepig. Vad har EU för alternativ, bör man utesluta länder som inte tar ansvar?
– Det här är demokratins dilemma. Både regeringen i Ungern och regeringen i Polen är demokratisk valda, och det kommer alltid finnas länder som är missnöjda med andra befolkningars demokratiska beslut. Man kan uttrycka kritik, men jag anser inte att man bör utesluta vissa stater, utan istället att man bör skrota länders egna asylsystem, och ersätta dem med ett kvotsystem där EU fördelar ansvar mellan länderna. Härifrån blir det förstås en fråga om suveränitet, men faktum är att dagens system inte fungerar. EU är ett samarbete, och ett samarbete har för- och nackdelar. Det fungerar inte om medlemsländer väljer vilka ansvar de vill ta och inte ta. Vissa medlemsländer är generösa, andra inte, och det finns en oförmåga till koordination. Länderna är inte överens om EUs kärnuppdrag, och det är där man måste börja.

Turkiet har, de senaste åren, varit aktuellt för EU-medlemskap. I dagsläget går knappast att hävda att Turkiet är en demokrati. Kan du berätta lite om den här situationen?
– Erdogan har använt sig av hot för att försöka tvinga EU att inkludera Turkiet, vilket inte är acceptabelt. Men han har också varit smart. Han har använt flyktingkrisen som utpressning, vilket har försatt Europa i en situation som är svår att hantera. EU har hamnat i ett spel som inte går att vinna, och Erdogan sitter på ett trumfkort som vi gett honom genom att inte agera tidigare. Turkiet kommer fortsätta närma sig Ryssland om unionen fortsätter hålla dem utanför samarbetet. EU betalar för sina misstag.

Flera länder utnyttjar fördelarna med att vara med i EU, utan att ta det ansvar som medlemskap innebär. Anser du att EU borde anta en hårdare förhandlingsattityd?
– Nej, det skulle få negativa konsekvenser. Om beslut upplevs komma ovanifrån lär det göra opinionen mer kritisk. Det är viktigt att komma överens om vilka områden som tillhör EU. Självklart är det en pedagogiskt svår uppgift, men det är det enda sättet att enas. Medlemsländer måste känna ansvar, men de måste också känna att deras invändningar tas på allvar.

Vilka brister/fördelar ser du med EU i allmänhet?
– EU har varit, och är fortfarande, ett väldigt framgångsrikt fredsprojekt som har gynnat, och fortsätter gynna Europa. Dessutom är det viktigt att betona den ekonomiska faktorn; fri rörlighet av både människor och varor har spelat en otroligt viktig roll i Europas tillväxt. EU tillför mycket av godo, och det vore förödande om samarbetet luckrades upp. Men det behöver reformeras. Det kan inte fortsätta vara en elitklubb som utvidgar det glapp som redan finns mellan etablissemanget och människan på gatan. Detta är en farlig utveckling, eftersom den leder till att genomsnittsmedborgarens förtroende för systemet undermineras. Det är viktigt att komma ihåg att EU faktiskt inte är mer än medlemsländerna. Man behöver tänka om, man måste prata, stater emellan. Det är svårt, men absolut nödvändigt. Europa befinner sig i en existentiell identitetskris som skadar ett samarbete som har tjänat kontinenten väldigt väl under lång tid.

Läs hela numret här.